Rasmus Klockljung – Hässelby/Grimsta mot ombildningar
Jag är stolt över att stå här som representant för lokalgruppen Hässelby/Grimsta mot ombildningar, men jag är inte glad. För det här borde fan inte behövas, eller hur?
Jag flyttade till Grimsta för 12 år sedan. Innan dess bodde jag i en lägenhet som var alldeles för stor och dyr för mig, och genom bostadsbolagets interna byteskö kunde jag få en mindre och billigare. Och den låg i Grimsta, så jag hamnade där av en slump. Jag hade inte ens hade varit i området tidigare, men det har blivit hemma för mig. Det finns mycket fin natur där, men många hus är gamla och lägenheterna är inte i toppskick. Men om något behöver lagas eller bytas så fixar bostadsbolaget det. Det är en av de största fördelarna med att bo i hyresrätt.
Men en sådan internkö finns inte för den som är hyresgäst hos en bostadsrättsförening. Och en bostadsrättsförening har eget ansvar för underhåll, vilket kan vara väldigt dyrt. Kommer de verkligen lägga de pengarna på en oönskad hyresgäst? Och hur stor risk finns det att de skapar en otrevlig stämning för att få mig att flytta, så de kan göra vinst på att sälja min bostad?
Förra gången som den dåvarande alliansen hade makten i Stockholm gjordes ombildningar i innerstan och närförorter. Nu är det alltså dags för ytterstan, och alla de elva områden där det är aktuellt ligger nästan längst ut på tunnelbanelinjerna, nästan så långt bort från stadshuset som det går att komma i Stockholms kommun.
Härom veckan släppte försäkringsbolaget Skandia en rapport som visade att en 28-åring som har fast heltidsjobb och kan betala en kontantinsats för en bostadsrätt ändå inte får ett banklån för att kunna köpa en i sju av landets tio största kommuner, däribland Stockholm, och även i Storstockholm som region.
Om inte de kan få lån, hur tror ni då att det blir för alla oss som inte har ett fast heltidsjobb om våra fastigheter ombildas? För oss som är sjukskrivna, arbetslösa, pensionärer, som jobbar deltid, eller av andra skäl inte tjänar tillräckligt mycket för att få ett bolån? Eller för de som har separerat, eller för de som utsätts för våld av sin partner och snabbt behöver hitta ett eget boende?
Budskapet till alla oss från den grönblåa majoriteten som styr därinne är tydligen att allmännyttan i Stockholms kommun är inte till för oss.
Den är inte till för oss som kämpar bara för att få vardagen att gå runt, för oss som behöver kollektivtrafik för att kunna röra oss i staden, det blir tydligt att den enda gruppen som räknas är de med tillräckligt tjock plånbok. Är det verkligen ett sådant samhälle vi vill leva i?
Alternativen vi ges är att antingen bo kvar som hyresgäster hos en bostadsrättsförening som knappast vill ha oss kvar, eller att lämna våra hem, våra sociala sammanhang, och vår trygghet, och söka oss till en annan kommun och hoppas att inte de grönblåa partierna där också har ombildat allmännyttan. För längre ut i Stockholms kommun än vi redan bor kommer vi ju nästan inte.
Majoriteten hävdar att ombildningar ska minska segregationen, men hur blir den mindre av att vi tvingas ännu längre bort?
Det förvånar mig inte det minsta att de borgerliga partierna vill ombilda, det är helt i linje med deras ideologi. Men miljöpartiet?? De verkar numera totalt sakna ideologi. Under den förra mandatperioden ingick miljöpartiet i den rödgrönrosa majoriteten, och ett av den majoritetens första beslut var att inte tillåta några ombildningar.
I höstas bytte de helt fot, och tack vare dem blev det istället en grönblå majoritet. Och ett av de första besluten de fattade var att nu ska ombildningarna återupptas. Miljöpartiets makthunger kommer kosta många av oss våra hem.
Om ni röstade på miljöpartiet i höstas så var det inte det här ni ville uppnå, eller hur? Så fortsätt kämpa, fortsätt protestera, och låt Daniel Helldén och de andra miljöpartisterna därinne få höra det varenda dag!
Tack!
Nej till marknadshyra 