Tal/texter/sång

Vinnare och förlorare på bostadsmarknaden med fri hyressättning 

Av Börje Paulsson

De verkliga vinnarna på bostadsmarknaden är de som inte berörs av en fri hyressättning som äger sin bostad och som på grund av den låga räntan gjort att realvärdena gått upp till den grad att många bott gratis och fått pengar till från sitt boende. En som köpte en bostad för 10 år sedan har i Stockholm idag ett värde i bostaden som mångdubblats samtidigt som den faktiska boendekostnaden jämfört med samma hyresyta är lägre. 

Vinnare med fri hyressättning blir de höginkomsttagare som får bostad i stan, vidare bostadsägarna med ökade intäkter.  Byggarna som får fria händer att bygga högvinst- och dyra bostäder. Politikerna som löser(?) bostadskrisen blir också ”vinnare” även om (S)olidariteten med de som drabbas av den ökade segregeringen, och de som tvingas flytta och kanske blir arbetslösa, kör i diket.

Nästa vinnargrupp är de som via hyresregleringen har en innerstadslägenhet som trots en högre hyra har råd att bo kvar men fri marknadshyra. 

Så till förlorarna vid en fri hyressättning som är de många som inte har råd att bo kvar utan tvingas på grund av den höga hyran flytta. Det är på det sättet det ska frigöras och skapas bostäder.  Men de som flyttar måste ha någonstans att bo.  Om de inte emigrerar så blir det inga nya bostäder utan ett nollsummespel. Tanken är att de som har en 3:a flyttar till en frigjord 2:a osv men sist i kedjan tvingas då att flytta ut så långt att det finns en tom lägenhet till en överkomlig hyra. Att det finns en ledig lägenhet där beror som regel på att det är en avfolkningskommun där det inte finns några jobb. Så antingen får den utflyttade pendla eller bli arbetslös och leva på arbetslöshetsunderstöd. 

 Nästa förlorare är samhället då den sociala kostnaden på samhällsnivå med den ökade segregeringen. Storstadsregionernas ytterområden är redan segregerade med väl kända problem. Med en ytterligare inflyttning av svikna låginkomsttagare i en yttre ring med redan svaga kommuner ökar segregeringen även där med allt vad det för med sig av ytterligare kostnader för samhället.

De verkliga Förlorarna är förstås de som tvångsförflyttas för att de inte har råd att bo kvar och som blir arbetslösa inlåsta på landsbygden försörjda av skattemedel. Men även hela samhället via den ytterligare segregeringen av stad kontra landsbygd blir förlorare. 

Så frågan är om fri hyressättning skapar fler bostäder till den stora grupp låginkomsttagare och ungdomar, de som har det svårast att komma in på bostadsmarknaden, när de lägenheter som blir åtkomliga får en betydligt högre hyra, och de lägenheter som byggs kommer att byggas för maximal vinst och då byggs klart dyra bostäder som man tjänar mest på. 

Så effekten av fri hyressättning blir att höginkomsttagare som redan idag kan köpa sig en bostad får ett ökat utbud av hyreslägenheter. Samt att det skapas ett stort antal förlorare som tvinga lämna sin bostad och i värsta fall också bli arbetslösa och hamna inlåsta på landsbygden i en avfolkningskommun med tomma lägenheter och inga arbetstillfällen.

Stockholm 2022-01-21

Modell-tal 18 april, kortare version

Vi i kampanjen Nej till marknadshyror står här på torget idag för att protestera mot regeringens  och januariövernskommelsens planer på att införa marknadshyror. Förslaget gäller i första hand  nyproducerade lägenheter, men kommer med all säkerhet även gälla äldre lägenheter inom en  snar framtid om förslaget blir verklighet. Utredningar från Hyresgästföreningen visar att det kan bli  tal om hyreshöjningar på upp över 50 %. Har du råd med det? Marknadshyror skulle också  innebära att du och dina grannar förlorar alla möjligheter att genom till exempel  Hyresgästföreningen förhandla om din kommande hyra. Hyran bestäms istället utifrån utbud och  efterfrågan. Tänk då på att det i Sverige råder bostadsbrist i 212 av 290 kommuner. Hyrorna  kommer med all säkerhet öka ordentligt. Förlorarna är alla vi som bor i en hyresrätt. Vinnarna blir  fastighetsägarna som kommer göra enorma vinster på ditt behov av tak över huvudet. 

Under just denna helg samlas människor i coronasäkra manifestationer i över 40 kommuner.  På över 150 platser runt om i landet protesterar vi mot planerna för marknadshyror. Det gör vi för  att vi vet att vi måste ta kamp för vår rätt till ett boende med god standard, rimlig hyra och ett  demokratiskt inflytande över hur våra boenden sköts. Dagens manifestationer är inte slutet på en  kampanj, det är en början på en lång och viktig kamp. Kom med du också!

Modell-tal 18 april, längre version

Det här är kampanjen Nej till marknadshyra som idag genomför coronasäkra protester över hela landet. Från Kiruna i Norr till Malmö i Söder. Vi agerar i över 40 kommuner.

Varför är vi ute på gatorna idag? Vi är ute för att säga nej till ytterligare chockhöjda hyror. Vi är extremt oroade och bestörta över att regeringen tillsammans med stödpartierna C och L har sjösatt två utredningar som innebära att nya stora steg mot marknadshyra kommer att tas. Utredningar som snart är klara och som vi vill kastas i papperskorgen.

Redan innan dessa var det alldeles för få billiga hyresrätter, alldeles för mycket skattediskriminering av hyresgäster, alldeles för mycket höjda hyror vart eviga år och fruktansvärda hyreschocker vid renoveringar.

Frågan om hemmet har växt enormt under pandemin. Vi uppmanas stanna hemma men alla har inget hem att vara i. Trångboddhet har varit en av de mest pådrivande faktorerna i smittspridning världen över, liksom privatiseringar och sk marknadslösningar som sådana (tänk på katastrofen i äldreomsorgen).

Redan innan pandemin var sju av tio väljare mot marknadshyror. Vid varje tillfälle har kampanjen Nej till marknadshyra överträffats av viljan att kämpa. Vårt mål med första stormötet den 19 januari var 100 deltagare – det kom 150. Vårt mål med 18 april var 100 protester runt om i landet – men idag manifesterar vi på fler än 150 platser runt om i landet. Detta gör vi utan uppbackning från en större landsomfattande riksorganisation och utan ekonomiska medel.

Om rena marknadshyror införs kommer det att öka hyrorna med 30 till 50 procent, över nästan hela landet. Det visar den senaste rapporten som konsultföretaget Ramboll gjort för Hyresgästföreningen.

I Stockholms stad skulle hyran i genomsnitt höjas med 51 procent, på Norrmalm skulle en genomsnittlig tvårummare med kök öka från 6,800 kronor till 12,200 kronor i månaden. Även i ytterstaden höjs hyran med minst tusen kronor i månaden. Göteborg får 32- till 50-procentiga höjningar, Luleå 43 procent, Uppsala 34 procent, Halmstad 31 procent och så vidare. 


Hushållen lägger idag 28 procent av sin inkomst på hyran. Med marknadshyra skulle hyrans andel av inkomsten öka till 43 procent i Stockholm. 

Fastighetsägarna skriker högt och säger att Ramboll mäter fel. Men hur man än mäter skulle det visa sig att om fastighetsbolagen själva får sätta hyrorna utan att behöva förhandla med hyresgästföreningen innebär det hyreshöjningar. Speciellt då det är en skriande bostadsbrist.

Idag lever 33,000 människor i hemlöshet.

1 av 10 lever trångbott.

706,600 står i Stockholms bostadskö, varav 92,000 är aktivt sökande.


Andra sätt att mäta är att se till hyrorna efter renoveringar eller andrahandsuthyrningen av bostadsrätter. Där finns redan marknadshyror. Hyrorna vid renoveringar innebär ofta 60- till 80-procentiga hyreshöjningar och många hyresgäster har inte råd att bo kvar. Bostadsrättsägare hyr ohämmat ut små lägenheter till priset av 15-20,000 kronor i månaden. 

Fastighetsägarnas kampanj för marknadshyror har pågått under många år.


En konsekvens av detta är vad som har skett under pandemiåret. Trots att en av fyra hyresgäster har fått sänkt inkomst under pandemin har inga lättnader skett. Tvärtom ligger årets hyreshöjningar i snitt på 1,23 procent.

Marknadshyra i nyproduktion  är alltså vad regeringens utredare har fått i uppdrag att presentera den sista maj och det är det som kampanjen Nej till marknadshyra vill stoppa. Den andra utredningen, som kommer i slutet av juni, har fått i uppdrag att presentera hur lägesfaktorn ska få större genomslag i hela beståndet.

Vår protestdag idag är bara början. Det har visat sig att väldigt många ansluter sig för varje dag. Nästa stormöte för kampanjen blir den 4 maj. Alla som vill vara med ska maila till nejtillmarknadshyra@gmail.com Tillsammans ska vi stoppa marknadshyra och tillsammans ska vi vända år av attacker på hyresgästerna. Bostaden ska vara en social rättighet, inte ett spekulationsobjekt. För allas rätt till ett bra hem med rimlig hyra. Kom med du också!

På SÖDERMALM har man gjort en VÄGGTIDNING som man gärna får kopiera fakta ur eller läsa upp

SÅNG – Våga vägra marknadshyra, Britta Brus och Alla ska kunna bo kvar. https://www.youtube.com/watch?v=NDI5MgluGyY

PS sångtexten finns på youtube under ”läs mer”

SATIR av OLOF BUCKARD

Om marknadshyror

Det finns en så kallad dödssynd som enligt apostlen Paulus är roten till allt ont. Inte EN rot utan ROTEN. Och det är girighet. 

Den drabbas vi alla av. Mer eller mindre. Frestelserna kan skifta, delvis beroende på frestelsesituationer.

För att återigen vara lite biblisk skulle man utifrån girighetens fridlysning i vår marknadsbaserade sekulära värld, kunna formulera en ny saligprisning; Saliga äro de giriga, ty andra skola betala vad de skyldiga äro.

Det finns föredömliga fastighetsägare. Och det finns en fastighetsägarmaffia av veritabla rötägg. 

Och som bevisligen blir utomordentligt utsatta för nämnda lockelse. Med skvatt galna och ohemula konsekvenser.

De grå cellerna hos de berörda – vilka normalt tycks klara av att hjälpligt urskilja en vettig människosyn – förefaller att förtvina, när von Anka-blicken ser ett byte. Det är bara reptilhjärnan som fungerar.

Det gäller fastighetsägare i förfärande antal. Och det gäller politiker överlag med ett fåtal undantag.

Hyresrätters dubiösa besittare och spelare kan dessutom ses som den förryckta hasardens personager och avskum.

Redan inför riksdagsvalet 2018 anade Hyresgästföreningen oråd. Ett konsultbolag anlitades för att rapportera om ett sannolikt systemskifte. Redan i Januariavtalet enades faktiskt Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna om att införa ”fri hyressättning i nyproduktion”.

Hyresrättsrörelsen bedömer detta som en öppen dörr till marknadshyror för det övriga hyresbeståndet.

I Stockholms 13 stadsdelar befaras ökningen i vissa områden ligga mellan 30 och 87 procent.  Och på Södermalm finns trakter där hyrorna kommer att mer än fördubblas.

Många tvingas lägga över 50 procent av sin inkomst på sitt boende.    

Profit rimmar på bandit och parasit.

Och bakom ett liv med förutsättningar att utan minsta problem klarna av en existens med skyhöga hyror ligger ofta kriminellt belastade intäkter och förmögenheter.

Brottslingen föder brottslingen. Vilket snygg duo!

Marknadshyror är en krigshandling mot hela samhället. Det leder bland annat till social utslagning, slumbostäder och utanförskap.

Jämför med basbehovet föda. Tio måltider bort. Och våldsverkaren inom vem som helst väcks obönhörligt.

Det är inte ointressant att latinets PROFITIOR – för att göra en etymologisk avvikelse – innefattar betydelsen: ”anmäla sig till krigstjänst”.

Gediget tak över huvudet i trygg omgivning måste också sägas tillhöra livets basbehov. Det är ett övergrepp att inte inse det. Idag talas mycket om vikten av biologisk mångfald inom begränsade och överblickbara kontaktytor för planetens överlevnad.

Etnisk mångfald i otvungen urban samlevnad är lika viktig. 

Inte segregation och motsättningar.

Alla ska ha råd att välja var man vill slå ner sina bopålar.

I förort med ett lugnare tempo eller en brusande citykärna med rikt utbud av kulturaktiviteter i form av konstgallerier och teatrar.

Och där befintliga och erforderliga lokaler är ekonomiskt överkomliga.

Utan ett finansiellt möjligt kulturutbud dör såväl demokratin som det oundgängliga fortlöpande, öppna existentiella samtalet kring frågor som: Varför finns vi här.? Och vad kan tänkas vara en försvarlig poäng med det? 

Slutligen. 

Aprilnumret av tidningen Hem och hyra berättar om 433 hyreshöjningar i år. Och som inte tar hänsyn till pandemin trots Hyresgästföreningens vädjanden om frysta hyror. Detta är tondövt skriver tidningen.

Vårt politiska och kommunala etablissemang ser till att hägna ett talrikt bestånd av övergödda kassakossor, som tillåts fortsätta att idissla det stulna betet.  

Det är dags nu att protestera med besked som ger ett ihållande eko. Vi närmar oss alltmer ett totalitärt statsskick.

Det är dags nu att hissa pestflaggan och visa skammen och laglösheten i sin fulla nakenhet.

Och PÅTALA dem i sin oförlåtliga förskräcklighet genom en ständigt larmande VISSELBLÅSNING. 

Olof Buckard

Skriftställare och satiriker